Du e du och jag e jag.
Man litar alldeles för mycket på sina "vänner", men när man minst annat de så sätter dom kniven i ryggen och jag bara undrar varför man gör så och så skrattar dom åt en när man då har vissa problem... E man en riktig vän då... Nä, dessvärre
inte. Skulle vilja beskriva det som en skitstövel och när man sen förklarar hur det ligger till med mera, så vill dom inte fortsätta diskutera de för då inser dom helt plötsligt att dom inte kommer någonstans med de.... Och det e sååå märkligt att dom
ska kommentera vad man skriver och sen lägga skulden på mig och påpeka, men så gjorde faktiskt du själv då den gången och sen hahahaha.... Nu e det så att jag har problem och jag gör något åt de och tar tag i det, men det e kanske tid att du tar tag i
dina problem. Men det väljer man själv. Jag vill för jag tycker det hjälper mig otroligt mycket och jag utvecklas, men alla e inte som jag. Jag försöker hitta ett sätt och självläka mig, men vissa tar inte tag i sina problem utan låter det vara. Då får
jag lite känslan att man ska tycka synd om då och deras problem. Vilket jag absolut inte gör, men jag skrattar inte åt dom för att dom inte mår bra, utan jag bara okej det där e ditt val inte mitt. Vill du ha det svårt men ja ha det då. Jag vill inte
leva mitt liv så. Vi alla har vår egna bakgrund som vi ha valt. Jag har dock inte valt min IBS mage, men jag har valt att få leva med den resten av livet och hitta mina sätt att inte bli dåligt vilket misslyckas totalt ibland. Jag har heller inte
valt min emetofobi (kräkfobi), utan det e något som har hänt som barn och det har jag levt med i många år. Men nuuuuu har jg äntligen tagit mig i kragen och sökt hjälp för de för det tar sååååå oerhört mycket på mig och jag mååår så dåligt av de... Tänk
om alla kunde ta tag i sina liv och verkligen göra något åt de... Då hade ni kanske inte yttrat er på det viset som ni gör nu. För nu e det en ren avundsjuka för att ni inte e där jag e och söker hjälp och att jag har kommit så långt som jag har gjort
och mycket e på egen hand och en del saker har jag fått hjälp med.... Ibland undrar jag om ni e elaka bara för att ni inte har kommit så långt som jag har gjort. Och ja jag kan svara för mig och jag framför min åsikt om den behövs och jag ger min önskan
om den behövs. Jag har inte vågat det innan.... Det känns faktiskt bra och skönt...
Trevlig söndag på er....
Usch vill inte
Nu har Magsjukan/kräksjukan kommit till barnens förskola på allvar. Skönt att vi slapp den i December. Då var där bara ungefär 1-2 i veckan som var sjuka. Filippa fick något i mitten på November. Vi visste inte vad det var och varför hon kräkte. Men vi gjorde vårt bästa och höll henne hemma resten av veckan.
Där var några enstaka barn som var sjuka i November med.
Det e ju nämligen så att kräk e något av det hemskaste jag vet. Jag får sådan panik och så blir jag dålig bara för att jag går och oroar mig. Så nu har vi förberett oss här hemma. Jag har tagit bort barnens matta på deras rum och sen e det handsprit och extra handhygien och sen åker kräkspannen fram osv. Barnens kläder åker direkt av när dom kommer hem och åker i tvätt.
Det e ju så att våra barn säger inte till om dom behöver kräka, utan det bara kommer när det kommer och det e ju lite eller mycket negativt och väldigt jobbigt. Där blir mycket mer tvätt.
Så nu väntar vi bara på det äckliga sjukan. Våra barn brukar sugen till sig som en svamp och varför skulle vi få jobba en hel månad till. Hela förra året fick vi två fulla löner och det var april lönen och december lönen. Annars så har barnen varit konstant sjuka. Så jag hoppas innerligt att dom håller sig friska.
Håll tummarna för att vi klarar oss♡ Kram
Emetofobi
Nu e vi på bättringsväga.. Min emetofobi satter ordentligt på prövning härom natten då stora dottern blev magdålig och spydde ner sin säng och jag som verkligen hatar det över allt annat.. Men vi hjälpes åt.. Gubben tog dottern och jag plockade av sängen.. Men oj vad jag har använt handsprit, till och med mina fötter fick sig en om gång.. Men vilken panik och ångest jag fick.. Den e verkligen inte rolig, men samtidigt vill jag inte visa det för dottern, för hon ska inte känna det jag känner.. Och vill absolut inte att hon ska få en fobi mot det som jag har..
Jag har alltid haft fobi mot spyer, ända sen jag var barn, så långt tillbaka jag kan minnas, så om det handlar om magsjuka eller inte..Det spelar ingen roll.. Det e spyer över lag.. Då kommer paniken och ångesten fram med en gång och som barn och tonåring blev jag helt tosig, arg och ledsen.. Men där var nog ingen som såg paniken.. Hade jag bara skrivit det i pannan så hade alla inblandade sett det och förstått mig bättre.. Detta kan man få om man har varit med om en hemsk magsjuka någongång mellan 6-10 års åldern.. Det kan ju slå på åldern.. men runt där i alla fall.
Det som e det jobbigaste idag e att vissa nära och kära, släktingar och vänner inte riktigt förstår hur man mår och känner och dom har lite svårt och förstå mig och tycker bara att det e en baggatel och att man e tramsig, men jag hoppas att ni en dag kommer och förstå hur det e..
Det e ju tyvärr inte bara jag som har detta utan det e andra med, men det e ju ingenting som syns på människorna som finns.. Ni ska bara veta hur svårt det e och gå på andra toaletter, gå i affärer, gå i varuhus, gå och dans bland mycket folk, gå och lämna dottern på dagis, ja men ibland måste man bara, men det e handsprit fram hela tiden.. Vart man än e någonstans.. Och saken blir inte bättre att människor som e dåliga ger sig ut bland andra människor..Vad tänker ni med eller på?? Ja inte vet jag.. Ut kan man gå, men inte blad folk, om man nu behöver frisk luft och ja dom som dricker e fulla på fester och på dansgolvet.. Varför dricka så mycket?? Det e därför man har hållt sig vid sidan om rätt mycket.. Jag tycker själv inte om och dricka för mycket, men det har hänt och fy vilken ångest och panik jag har.. Jag vet vad som väntar mig..
Gå gärna in och läs om det på google: emetofobi
Så kanske ni förstår lite mer av det och får lite mer information om det..
Jag hade gärna velat byta med er.. Ni hade gärna fått gå i min kropp och känna hur det känns.. Jag hade gärna velat bli av med det istället.. Hoppas att ni förstår lite mer och kan hjälpa mig mer i stället när dom här kriserna kommer..
Trevlig kväll på er
